E-ART: Tankar om hantverk, konst och kommersialisering

Projektet E-ART syftar till att främja hållbarhet och hållbara konstnärliga praktiker. Som en del av detta måste vi fundera på varför ett konstverk existerar och hur dess resa genom ett marknadsbaserat ekonomiskt system ser ut.

I den här artikeln betraktas konstverket som en vara. En vara är ett objekt som 1) kan användas för ett praktiskt ändamål och 2) något som kan köpas eller säljas i utbyte mot en annan vara. Långt ifrån alla objekt som finns i samhället betraktas som varor. För att bli markerad och definierad som en vara, måste en kulturell och mental process äga rum – denna kallas commoditization eller kommersialisering på svenska. Som exempel sägs kommersialiseringen av ett samhälle öka när fler och fler olika typer av objekt blir till handelsvaror. Många arbetande konstnärer är beroende av att deras skapelser har ett tillräckligt högt försäljningsvärde för att kunna försörja sig.

Kommersialisering är en ekonomisk process, men även social och moralisk. Att utforska denna process kan förklara varför samma objekt kan behandlas som en vara ibland, och vid andra tillfällen som något unikt och ej säljbart. Dessutom innebär processen att varan fylls med värderingar som dikterar hur dess ”ideala liv” ska se ut. Hur ska den tillverkas, var ska den komma ifrån, hur ska den användas under sina olika livsfaser, och vad ska hända med den när den når slutet av sin användbarhet?

Konst och konsthantverk har en intressant relation till kommersialisering. Vissa konstverk har givits exakta (och ibland häpnadsväckande höga) bytesvärden, medan andra bedöms ”ovärderliga” i ett försök att helt ta bort dem från kommersialiseringens domän. Ett tillräckligt berömt konstnärligt objekt kan till och med användas för att generera passiv inkomst, genom att locka betalande besökare att beskåda det.

Detta kan tyckas irrelevant för majoriteten av konstnärlig produktion, som till stor del består av konsthantverk. Ett hantverksföremål behandlas ofta som en vara med ett fast marknadspris i större utsträckning än så kallad finkonst. Precis som finkonst kan föremålet dock få en ny identitet när det väl har köpts och erhållits, när den nye ägaren tilldelar det socialt eller känslomässigt värde. Hantverksföremålet kan skadas på ett sätt som förstör dess praktiska användning men behåller dess konstnärliga värde, och vice versa.

Frågan om den ideala livslängden för konst är av särskilt intresse för E-ART. Dessa ideal har mycket verkliga konsekvenser i våra samhällen – ideér om huruvida ett objekt ”bör” återanvändas eller återvinnas kan avgöra huruvida vi skapar infrastruktur som kan underlätta detta. När vi utforskar alternativa livscykler för ett konstnärligt objekt, kan vi inkorporera dem i den kreativa processen i ett mycket tidigare skede. Vi kan också utforska hur kommersialisering kan påverka alternativa sätt att existera.

Artikel av Hanna Granlund

Teorin om kommersialisering är baserad på ”The cultural biography of things: commoditization as process”, från The Social Life of Things – Commodities in Cultural Perspective av Igor Kopytoff (1986).

Läs mer om E-ART här.